Hur fungerar en dator? Så här!

Ofta får jag frågan; Hur fungerar en dator? Med nedan infografik försöker jag illustrera det mest grundläggande i hur en dator fungerar.

Hur fungerar en dator? Så här!

 

Kan du inte se grafiken, så kommer den här summerad i textform:

Så fungerar din dator

Nej. Lådan du har på golvet kallas inte hårddisken. Det är datorchassit som innehåller flera olika datordelar. Hårddisken är en av dessa datordelar.

Bärbar eller stationär dator

Oavsett om din dator är bärbar eller stationär, så innehåller de datordelar som fungerar enligt samma princip. Av utrymmesskäl är delarna i en bärbar dator anpassade för att vara så kompakta som möjligt. I en stationär dator kan man istället ta till vara på utrymmet och utnyttja möjligheter till bättre kylning av delarna. De kan också då prestera lite bättre.

Processor

Datorns processor kan liknas vid datorns hjärna. Det är processorn som sköter alla beräkningar, dvs tänkandet i datorn. Processorn kallas ibland även CPU, som är en förkortning av Central Processing Unit.

Minne

Minnet i datorn kallas också ibland för arbetsminne, eller RAM-minne. RAM är en förkortning som står för Random Access Memory. Informationen töms helt när datorn blir strömlös.

Moderkort

Moderkortet kan liknas datorns nervsystem. Det är moderkortet som ser till att alla delarna i datorn kan samarbeta och kommunicera med varandra. Moderkortet är också ofta det som begränsar om man senare vill uppgradera sin dator. Kanske har det inte stöd för ny teknik som kommit senare.

Hårddisk

Hårddisken är en typ av fast minne i datorn. Här lagras information som ska finnas kvar efter att du stängt av din dator. Hårddisken kan också användas av t ex Windows för att mellanlagra information som ska hanteras av processorn senare.

Hårddiskar finns med olika tekniker. De vanligaste är fortfarande mekaniska hårddiskar som har magnetiska skivor som roterar med en otrolig hastighet. Hårddiskar av typen SSD, Solid State Drive, börjar dock bli vanligare i takt med att priserna sjunker. SSD har inga rörliga delar vilket gör dem tåligare för stötar. Informationen kan också hanteras snabbare än på en mekanisk hårddisk.

Grafikkort

Det måste finnas en grafikkrets i datorn. Däremot behöver det inte alltid finnas ett löst grafikkort. Grafikkretsarna kan vara integrerade på moderkortet eller processorn istället. För datorspelande eller andra grafiskt tunga uppgifter är det däremot en förutsättning med ett dedikerat grafikkort.

Grafikkortet har en egen processor och ett eget minne. Grafikkortets processor kallas ibland GPU, som är en förkortning av Graphics Processing Unit. Grafikkortet hjälper till att avlasta datorns processor genom att ta hand om alla grafiska beräkningar.

Nätaggregat

Delarna i datorn måste strömförsörjas för att fungera. Delarna i datorn vill normalt ha 5v eller 12v. 7v kan även förekomma i vissa sammanhang. Nätaggregatet omvandlar elen från eluttaget i ditt hem till rätt ström och spänning.

Nätaggregaten har i sin specifikation hur många watt de klarar att leverera. Oftast är det grafikkortet som slukar mest effekt. Viktigt är då att du har ett nätaggregat som är anpassat för de delar du har i din dator.

Chassi

Chassit är den låda som alla delarna monteras i. Alla datordelar har olika standarder på format så att de ska passa i ett chassi som uppfyller dessa. Ett datorchassi kan se olika ut och finns i flera olika modeller. Desktop, som är tänkta att ligga på ett skrivbord, eller Tower – som är tänkta att placeras på valfritt ställe, är de vanligaste modellerna.

Ett chassi är mer än bara en låda och kan vara unikt på flera olika sätt. Det finns de som har extra utrustning, lysdioder, visuell design osv. Det finns också de som är speciellt anpassade för effektivare kylning av datordelarna och/eller för att dämpa så mycket fläktljud som möjligt.

Principen på hur en dator fungerar

Hur fungerar en dator? Ja, den frågan har tyvärr ett långt svar. Här har jag återgett det korta svaret. Varje del i din dator har unika uppgifter och samarbetar med de andra delarna beroende på uppgiften.

Tidigare pratade man ofta om klockfrekvens på datorns processor som ett mått på prestandan. Detta är inte längre ett jämförbart mått. Klockfrekvensen talar om hur många klockcykler en processor hinner göra per sekund.

En processor med klockfrekvens på 2,0 GHz betyder att den kan göra 2 miljarder klockcykler per sekund. Det som är viktigt idag är hur mycket som ryms att hantera i varje klockcykel.

För att kunna jämföra någorlunda har tillverkarna börjat med olika marknadsnamn på sina processorer. Högre siffra är generellt bättre. En annan specifikation värd att titta extra på är L2 eller L3-cachens storlek. Som grafiken försöker beskriva ovan så är L2/L3-cachen avgörande för datorns prestanda.

L2/L3-cachen är det ställe där processorn väldigt tillfälligt lagrar det som ska hanteras kommande cykler. Ju mer den kan lagra där, ju mer sällan behöver den gå ut och fråga det sega RAM-minnet om information. Cache i processorn är däremot väldigt dyrt och påverkar priset på processorn. Därför är det vanligare att hålla sig till en normal storlek och utöka mängden RAM-minne istället. Det finns även RAM-minnen med olika hastigheter.

Hur fungerar en dator?

Det hoppas jag att du kan svara på efter att ha läst detta. Alla datorer fungerar utifrån samma princip som nämns här.

[powerkit_separator style=”solid” height=”2″]

I samarbete med Webhallen Config – No nonsense. Pure power.

[powerkit_separator style=”solid” height=”2″]

Det här är en av våra tidigaste artiklar. Här kommer några tips på ytterligare rubriker i ämnet:

Dela gärna materialet!

Det är helt okej att använda hur du vill! Vill du, så länkar du till tekniksaker.se – så blir vi glada!

 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top
Tweet
Share
Pin
Share